Majas tankar

VAD SKULLE DU VILJA VETA?

Hej du!

Då jag är ny i ¨bloggvärlden¨ så vill jag trots allt att bloggen ska vara kul/intressant att läsa. 
Så tänkte ha en frågestund, om du har en fråga så ställ den! Eller om du har något tips på vad jag ska skriva om, eller om det är något du vill veta så ställ frågan!
Tveka inte, ingen fråga är för dum!




/Maja 

onsdag 10 oktober

Hej,

Idag har det varit en okej dag. Somnade sent inatt så det va tufft att gå upp imorse. Slutade vid 13:30 sen hem, somnade ganska direkt för var helt slut. 

Ändå tog jag min medicin Ritalin innan jobb. Har varit ute en snabb runda med hunden.

Jag känner mig helt färdig både fysisk och psykiskt, så kommer inte blir många knopp idag. Förutom att handla lite å gå korta rundor med hunden då såklart. 

Har en liten svacka, då allt känns extra tufft. Men är otroligt glad att jag ha min familj, hund och mina få vänner samt jobbet.
Vad brukar du göra när du har en dålig/jobbig dag? 


Nu ska jag gå ut och sätta mig på balkongen en stund, och försöker komma på bättre tankar!

 

/Maja

 

Tankar i huvudet, dagligen

TANKAR KRING ADHD
När man har adhd (i alla fall för mig) så kan det ta så mycket på krafterna med ALLT.
Att höra ¨du är stark kämpa på!¨ ¨Du fixar detta!¨ är inte alltid ord man vill höra när man mår dåligt.
För man kämpar för kung och fosterland, men man mår dåligt. 

 

Man fixar det det men det är riktigt tufft. När man får dem uppmaningarna av någon som inte har varit/är i en depression känns det att man få en spark i magen. 

För man gör allt man kan för att få dagen att fungera så gått det går! 

När man har adhd så är hjärnan igång, nästan alla dygnets timmar. Adhd kan vara en enorm glädje men även en förtvivlan/ett helvete. 

Tror mig om jag ber om hjälp, har försökt/kämpat med ALLT, är inte den som ger upp i första taget. 

Om jag inte förstår eller fattar vad du har sagt, så är det  för att informationen inte ha gått in till min hjärna 100 000 miljoner (känns det som) andra tankar råkade komma emellan.

Det är inte för jag vill vara oartig, det bar händer, kan inte styra det. SNÄLLA bli inte arg /irriterad, tror mig jag vill höra!

Om jag verka sur eller irriterad  är inte sant, du råka bara ställa en fråga mitt i allt kaos i huvudet. Om jag verka ledsen så det förmodligen så. Jag kanske har råkat snäsa av dig med men o mening eller att du verka arg på mig och jag förstår inte varför! Jag kan vara ledsen för att mina miljoner tankar har blockerat din fråga till mig. 

Att ständigt leva med detta är inte kul, det är psykiskt påfrestande, utmanade, och riktigt kämpig.

Man får känna på sina svagheter och problem (ibland ytterst små och bland enorma)  dagligen! 

När man är i allt detta kaos var dag, alltid. Så vill man bara att någon ska finnas vid ens sida och säga ¨jag kan tänka mig att det blev fel, men tar det lugnt, jag väntar tills du är med ¨ eller ¨Jag berättar igen ¨  

Ibland orka jag inte fightas med depressionen och med mina känslor, då bara släpper jag allt å bara tillåter mig mår dåligt. Bara låter tårarna rinna ner från mina kinder.

 

Till sist  JAG ÄR INTE MIN DIAGNOS!!!   /



   

//Maja

                               

Min resa.... (OBS En känsligt text för mig)

Detta är JAG. En glad Maja som skriver, 

Så har det inte alltid sett ut tyvärr! När jag föddes så föddes jag med talfel, hade knappt något tal upp tills jag var ca 4 år (gick hos logoped mellan 4-13 års åldern).

Dock va dem första åren i mitt liv väldigt fridfulla, lugnet före stormen. Men den dagen jag började skolan, så började ett helvete.

Dem 11 åren (gick om 4:an då enligt rektorn på den nya skolan påstod att det inte fanns plats i min rätta årskurs) i grundskolan blev jag mobbad. Jag kunde gå i skolkorridoren klasskompisar kunde gå undan och börja viska och skratta, jag kunde få mitt huvud nertryckt i skolbänken mitt framför läraren utan att få hjälp, kunde bli sparkad men även bli knuffad ut i en bussfil (ingen buss kom) mitt framför en massa människor. Jag kände mig väldigt ofta idiotförklarad av även lärare. 

Jag var väldigt ensam på min fritid, eller så var jag med mobbarna. Min självkänsla och självförtroende var långt under noll. Hade dock grannars hundar och min mammas kompis hund.

Jag har aldrig direkt haft kompisar under skolgången, på gymnasiet försvann mobbningen men jag kunde känna mig väldigt ensam, Efter flera års mobbning så var det svårt att visa mitt riktiga jag. Jag hade enstaka kompis som försvann lika snabbt som personen blev min vän.

Efter gång på gång att försöka med att bli vän med folk men misslyckades så gav jag upp.

Började mår dåligt, 2012 hösten,  jag hade fyllt 18 då  jag gick in i en allvarlig depression, så allvarlig så efter ca 6 månaders kämpade så försökte jag avsluta mitt liv med alkohol och tabletter. Men jag överlevde , för jag hörde mina vardagshjältar (poliserna i programmet 112 på liv och död) i huvudet att jag skulle spy upp tabletterna, och att det skulle bli bättre. Jag minns ångesten, paniken men även att jag grät över att att jag inte skulle få se min mamma (och familj med) om jag lyckades. Jag ville egentligen inte dö, jag ville bara fly från mitt helvete. Jag hade en långväg tillbaka från depressionen för att bli någorlunda återställd.

 2014, fick jag min diagnos, ADHD. jag minns att jag satt i ett litet rum med Mamma, pappa psykologen och överläkaren, och orden bara ekade ¨du har diagnosen adhd ¨ jag minns att jag började gråta. Kände hur jag fick stämpeln ¨onormal ¨ ¨psykisk sjuk ¨ mm. Det tog mig nästan 3 år (år 2017) som jag började acceptera min adhd, och kunde skriva positiva saker om den.

 När jag ser tillbaka på vad jag har fått gå igenom så är jag så jävla glad över hur långt jag har kommit idag. Har få nära vänner, min hund och min fina familj. Jag kan tillåta och känna mig lycklig och inte få skuldkänslor när jag mår bra utan verkligen njuta av det. Känner att jag har vuxit så mycket som person. Jag hade ALDRIG varit den jag är idag om det inte hade varit för allt i mitt bagage. 

Visst får jag jobba med mitt självförtroende även idag, känner mig glad, stark och värd att har ett värdigt liv.

För 5 år sedan ville jag dö/fly kände mig ledsen, nedstämd och hade ingen livsglädje

Idag 2018 fem år senare känner jag att jag vill leva, Känner mig glad, nästan lycklig, stark och nyfiken på livet, även om jag har jobbiga dagar än, så är livsglädjen där.

Till Maja idag och framtia Maja, se framåt, va dig själv, låt ingen trycka ner dig, rensa bort falska/dumma människor ur ditt liv, vårda den relation med dem du tycker om och som betyder mycket för mig. 

JAG ÄR SÅ STOLT ÖVER MIG SJÄLV laughinglaughing

Sprid kärlek och dissa hatet. 

Om jag kan ta mig ur ett helvete, så kan du! Tillsammans är vi starka!! Livet är underbart man måsta bara våga kriga igenom helvetet tills man kommer fram till målet ( ljuset) 




/ Maja, är inte ute efter uppmärksamhet, eller något sådant med denna text. 

Adhd - Bra styrkor

Hej!

När man har adhd så har man minst 1 gång fått känna på sina svagheter, problem och utmaningar,  och det har varit tufft. 

men ADHD kan även har bra styrkor också!! 


Här kommer 6 bra saker med ADHD :)  (OBS texten är inte min egna, men jag tycker att den stämmer in bra!)  

1. KREATIVITET

Många människor med ADHD är väldigt kreativa och fantasifulla. De är ofta fulla av spännande idéer och nya tankebanor. Deras fräscha, uppfinningsrika fantasi är ett kraftigt verktyg. För att träna denna kreativa energi kan du spela teater, sjunga, spela instrument, bygga, måla eller på andra sätt hitta din inre artist eller ingenjör. Om du har ett barn med ADHD kan det vara bra att stötta dess kreativa intressen för att leta fram olika talanger och kunskaper.

2. ÄVENTYRLIGHET

Några av världens mest framgångsrika människor lyckades för att de var villiga att ta risker. De gäller inom allt från företagande till fysiska utmaningar, såsom bergsklättring och extrem skidåkning. Människor med ADHD är ofta mer villiga att ta de nödvändiga riskerna.

3. DE SER HELHETEN

Ibland blir människor med ADHD kritiserade för att de missar små detaljer och tappar fokus, men de är väldigt bra på att se helheten. De kan ofta se flera vägar mot ett mål istället för att snöa in sig på en bestämd väg. Det här är perfekt för en ledare som behöver ha en tydlig vision för gruppen utan att ständigt övervaka allt gruppen gör.

4. TÄNKA UTANFÖR BOXEN

Att tänka utanför den klassiska boxen är ett vanligt drag bland människor med ADHD. De har lätt att ändra sig och kan få kraftfulla idéer eftersom de är redo att gå längre än andra. Detta kan bli ett problem i vissa delar av skolan, men kan vara en riktigt stark fördel i många andra delar av livet.

5. BEKVÄMA MED FÖRÄNDRING OCH KAOS

Ibland lever människor med ADHD i kaos och förvirring. Med vissa strategier kan dock detta vara en livsstil som passar dem väl. De är ofta möjliga att både trivas och växa under hög press. Många karriärer behöver denna styrka – bland annat akutvårdare, brandpersonal och entreprenörer.

6. MYCKET ENERGI

Att ha saker att göra är bra. Människor med ADHD har mycket energi och är ständigt redo att göra saker. De har ofta utåtriktade, spontana och passionerade personligheter. Det är klockrena drag för någon som vill komma långt i en organisation, underhåller, samlar in medel för behövande eller även någon är politiskt engagerad.

Vår syn på problem kan ha en stor påverkan på människor. När vi visar upp de positiva aspekterna istället kan det hjälpa de som har det svårt. Det ger oss mer insikt i hur vi kan undervisa bäst och hur vi kan omfamna allas olikheter här i samhället.

Men med adhd har man minst 1 gång fått känna på sina svagheter, problem och utmaningar